Tryckfrihetsförordningens (i fortsättningen Tff) ursprung sträcker sig ända tillbaka till 1700-talets mitt. Lagen ger idag press och övrig media stor frihet att skriva och uttrycka vad man vill, utan risk för censur.
I många länder är en sådan lag otänkbar. Totalitära regimer utövar utan undantag olika sorters censur med avancerade möjligheter till avlyssning och kontroll av informationsflödet. Censuren är en förutsättning för att kunna vidmakthålla förtrycket.
Tryckfriheten i Sverige är en mycket generös grundlag. Trots det, förekommer det att tryckfrihetens försvarare själv censurerar. I vissa tidningar är det ett lika oförståeligt som oacceptabelt återkommande fenomen att man inte låter den komma till tals, som enligt gällande regelverk och rekommendationer i Tff ska ha möjlighet till det.
I Tff uppmanas till generösitet vad gäller möjligheten till genmäle och svar – helt i tryckfrihetens och demokratins anda. När press och övrig media på ledarplats bevakar, debatterar och belyser det som sker i samhället, förväntas att den eller de berörda får en chans att svara och bemöta det som skrivits och sagts. Först när så sker, kan man säga att nyhetsbevakning och debatt äger rum enligt demokratiska spelregler. Ett belysande citat från Tff visar vad vi menar; ”Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material, tillfälle att bemöta kritiken… Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter”.
Sydsvenskan i Malmö är en av de tidningar som konsekvent väljer att åsidosätta dessa grundläggande regler. Gång efter gång fylls Sydsvenskans ledarkommentarer med raljerande och nedlåtande omdömen när man ondgör sig över vissa – ska vi kalla det – företeelser. Kristdemokraternas politik är en av flera sådana. Det tycks inte vara så viktigt för Sydsvenskan vad man skriver om, bara det ger tillfälle till att förlöjliga och misstänkliggöra partiet.
En del av tidningens ledarskribenter tycks ha tappat både proportioner och fotfäste. Nästan som ett mantra upprepas formuleringar som närmast drar ett löjets skimmer över tidningen. Samtidigt har man stängt alla möjligheter till genmäle och svar på det som skrivs i tidningen. Påståenden och formuleringar får alltså stå oemotsagda.
Från Kristdemokraterna i Malmö står vi mycket undrande inför tidningens handlande och vi skulle välkomna en mer normal relation med Sydsvenskan.
Richard Jensen
1:e vice ordförande Kristdemokraterna Malmö